@Mabande Kolumnisten har nog absolut gjort en snabb dd, men många ord är ju så att de existerar på svenska men används med en annan valör än i engelskan. En analys kan i engelska vara ”granular” dvs detaljerad. Det är ganska vanligt business-lingo. Men det är knappast ett ord man använder för att beskriva en person. Det skulle i så fall innebära att intervjuaren är finfördelad. Ministerns låtsasakademiska är alltså dålig på båda språk, men obegriplig på svenska.
@Karolina Tack! Det var nånting som störde mig med den texten och du satte fingret på det! Jag trodde kolumnisten gjort sin dillichangs¹ och kollat upp granulärbetydelsen i saob/saol för att kunna skriva den vinkeln, men han köpte bara ministerns låtsasakademiska rakt av. __ ¹ för att låta som en politiker används det väldigt etablerat svenska Due diligence, så klart
Min hobbyteori är att allt för många politiker (av alla valörer) är för upptagna med att förklara folks problem för dem och för lite brydda om att hitta lösningar på dem. Kan du inte formulera en lösning kommer du aldrig vara inspirerande, oavsett hur du talar.
Mamma var en ordkonnässör av rang och lärde oss att bli detsamma. Arbetarrörelses bildningsideal stod farfar för. Just kärlek till språket och all dess komplexitet delade de, från två olika håll. Jag minns när mamma gav farfar ett korsordslexikon i julklapp, sällan har någon sett så oförfalskat nöjd ut.
Det är en konst att kunna uttrycka det svåra enkelt. Men man gör sig också en otjänst när man tror att ”tala så alla förstår” handlar om att inte använda svåra ord.
Vilket utmärkt exempel på att göra helt fel och helt rätt analys på samma gång. Ministerns ”konstiga ord” har inget med akademiskt språkbruk att göra, det är ren amerikanisering. På svenska används inte granulär som i ministerns exempel, det är därför det är obegripligt. Ska man använda ”onödigt” svåra ord ska det vara av kärlek till språket, inte för att försöka göra sig viktig. https://www.etc.se/ledare/jag-foerstod-inte-heller-bohlins-konstiga-ord?utm_source=mastodon