Hej kompisar!
Det är svårt att inte bli deppig när världen är så omänsklig och det är vad som delas här, jag förstår att saker upprör och det är mycket som upprör mig också men det inger ju inte nåt direkt hopp om framtiden.
Det som en gång var småprat, trams och lite av ett andningshål har blivit en media-rapande tidslinje och eftersom jag inte mår så bra i övrigt så känns det allt mer tungt att gå in här.